Andra advent

Idag insåg jag att bakning inte riktigt var min grej. Anton övertalade mig att vi skulle baka lussebullar. Så svårt kan det väl inte vara tänkte jag, och det är det säkert inte heller men jag ska alltid klanta till mig på nått sätt. Vi blandade ihop allting men då jag insåg att det är jobbigt att knåda körde vi på brödmaskinen som knådade åt oss. Anton hällde i mjölet men runt hälften landade utanför blandaren/knådaren och i receptboken. Eftersom inget mjöl får gå till spillo hällde jag över det från boken till maskinen. Tyvärr, tyvärr hällde jag även över ett löst blad som låg i boken. Samtidigt som jag insåg vad jag gjort såg jag hur pappret knådades in i degens inre. Om jag inte 2 minuter tidigare hade terrat mamma så att hon lämnat rummet, genom att imitera Tommy Körberg i låten "Heliga natt" (förövrigt sjukt likt), skulle hon ha hjälpt mig. Anton tyckte det hela var hysteriskt roligt och höll på att kvävas av skratt, och istället för att stänga av maskinen (som alla normala människor skulle ha gjort) började jag gräva efter pappret medan maskinen var igång. Jag grävde och grävde men pappret försvann mer och mer. Tillslut insåg jag att det kanske är smartast att stänga av maskinen. Jag hittade pappret, så lussebullarna blev helt pappersfria trots allt men nu har Ragna största anledningen att mobba mig för all framtid.