When you need a friend

Jag var rätt kass på bowlingen men jag hade faktiskt en jävligt bra förklaring. På väg hem från jobbet i fredags stressade jag lite. Precis när jag kommer till Karlbergs station så hör jag att tåget plingar in och jag kutar. Ena spärren står uppe, ovanligt länge, så jag tänker att det är säkert fel på den och satsar jag så hinner jag tåget. Det hade ju gått mycket snabbare än att plocka fram busskortet och gå genom en annan spärr. Precis när jag kutat fram till den plats där dörrarna går ihop bestämmer sig spärren för att slå igen. Med mina ben och höfter mitt imellan dem. Smärta!Annars var det en rätt lugn helg. Joels syster och hennes kille var på besök. Igår spenderade vi hela dagen under täcket och kollade på vänner-boxen. Nu sitter jag och väntar på att Joel ska komma hem och mysa med mig.

I promise you
I'm always there
When your heart is filled with sorrow and despair
I'll carry you
When you need a friend
You'll find my footprints in the sand

and I struggle to the train to make my way home

Imorse gick Snuffsen upp med mig. Det var mysigt att få sällskap för en gångs skull. Normalt sover han när jag går till jobbet. Han jobbar kvällsskift och jobbar ca. halv 2 till 23. Det är mördarpass och jag ger honom credd för det, men det säger jag allt för sällan. Istället klagar jag på min egen skit. Idag skulle jag jobba sista timmen själv, kvart i 7 till kvart i 8. Klockan tio över 7 krashar min dator. Inte nog med att jag ska felsöka kundernas datorer, jag var tvungen att fixa min egen. Som tur var hade en kollega inte gått än så jag använde hennes. Kön hade vuxit medan jag höll på att fixa, men snabb och listig som jag är nollade jag kön in no time och gick hem precis i tid.

På tunnelbanan hem var det rätt tomt. Vid hötorget steg det dock på en tant som prompt skulle sitta bredvid mig. Trots att det fanns 1000 andra platser lediga. Jag tror hon jävlades för att jag hade en väska på sätet. Förövrigt tänkte hon mosa den och var bra nära, jag hann precis dra undan den innan hennes oversized, fladdriga skinkor satte sig på den.

Nu är jag hemma hos pappa och håller på och smygläser "Mias hemlighet". Egentligen har jag redan läst den men det var för 2 år sedan. Joel kommer förövrigt att mörda mig för det, vi har läst de andra två tillsammans. Jag har fått reda på att han smygläser min blogg så det är lite riskabelt att skriva sådana saker här nuförtiden.

På fredag ska vi bowla. Jag äger så jag är inte speciellt orolig. Om jag inte vinner så hittar jag någon bra bortförklaring. That's how we do it.

it feels like all my fire is gone

Livet är tråkigt med en ipod utan batterier. I alla fall när man ska transportera sig mellan hemmet och jobbet. En av sträckorna kan jag överleva men glömsk som jag är gick jag hela dagen utan att ladda ipoden på jobbet heller, jag blir så trött. Hela hemvägen skrev jag en bok i huvudet istället. Den sög. Föresten så har min externa laddare som jag köpt på teknikmagasinet lagt av. Den är tillverkad av jag vet inte vad men jag kanske skulle ringa till Apple, det är ju trots allt till min ipod jag använder den... Så resonerar mina kunder, inte jag. Jag skiter i det istället eftersom jag inte har någon ork att reklamera en laddare som är köpt för 2 år sedan och kostade runt 200 spänn. Well well, halva veckan har gått och resten innan helg kör jag på vilja. Imorgon tänker jag träna efter jobbet.

På tal om helg har ni inte fått höra hur jag spenderar mina helger på länge. Dom är oftast kanon faktiskt. I fredags var jag hemma och myste med Joel, vi hyrde film och gosade. I lördags var jag och shoppade med Linda. På kvällen var det utgång, först på nått ställe vid Centralen som jag har glömt namnet på och sen fick jag ett ryck och åkte till MP helt själv. Jag visste i och för sig att BT och Joel var där men själva resan dit vinglade jag själv. Jag är glad att jag överlevde. Söndagen tillbringades med Vänner-boxen och återhämtning. Ja ni ser, jag har fullt upp.

Nu mina kära är det dags att tänka på refrängen.

What do you think about me

Ibland blir jag så trött på jobbet, se samtalet nedan;

"Hej, jag har precis köpt en Azer och känner inte igen vissa filer så jag är rädd att jag ska få virus, kan du hjälpa mig?"
"Vad var det för en dator sa du?"
"En Azer och nu är jag rädd för att få virus"
"Du är medveten om att du har ringt till Apple?"
"Hmm, ja?"
"Vi har ingen support på Azer-datorer"
"Okej, vad ska jag göra då?"
"Om du har Windows kan du ju ringa Microsoft..."

Vad i all värden tänkte hon med?

I alla fall, igår var jag på yoga och idag har jag träningsvärk i varje muskel som finns i ryggen. Det är rätt skönt.
Nu är jag hemma hos Joel och hittar ingen mat så jag ska gå ner till pizzerian och köpa mig en sallad. För att väga upp nyttigheten ska jag gå till godismonstret och köpa mig en godispåse också. Sen ska jag ha myskväll med mig själv tills Joel kommer hem tjugo över elva.

PUSS

Saker jag och BT brukar diskutera

Hello new shoes, bye bye blues

I tisdags när det var snack om jordens undergång diskuterade jag och BT låtar man skulle ha på sin begravning. Inte för att någon skulle kunna ha en begravning när jorden gått under, det finns ju ingenting att begravas i. I alla fall, vi kom fram till att det hade varit rätt otippat med "highway to hell". BT skulle ha Mariah Carey - One sweet day och jag hade ingen som jag ville ha, jag menar, FAN. Tänk om jag skulle dött där och då, på plats. Det hade inte funnits någon låt att spela på min begravning! Mamma hade fått välja och det hade troligtvis blivit någon klassiker som spelas på alla begravningar. En sorglig låt om kärlek och död.

MEN, mina vänner, idag påväg hem kom jag på det! Paolo Nutini spelades medan jag la harpan på min ipod och då slog det mig, jag ska ha Still crazy på min begravning.

Annars knallar det på, jag jobbar och hatar mänskligheten. Speciellt den del som ringer till Apple och är allmänt otrevliga. Joel har gått och skadat knäet så han hoppar på kryckor. Jag tycker synd om honom och triggar honom till balanslekar på fyllan.

Imorgon är det fredag och jag har en tom kalender, egentligen har jag ingen kalender alls men hade jag haft det hade den varit tom för jag har inga planer för kvällen.

På lördag är det shopping på stan med Linda och sen på kvällen är det eventuellt tal om utgång. I det här läget skulle jag kunna använda en kalender men eftersom det bara gäller en dag tror jag att det går att hålla koll på det i huvudet. Jag ska försöka uppdatera er lite oftare, men som vanligt kan jag inte lova någonting.

Er (inte så) tillgivna Jenny