Är inte Tom Chaplin ruskigt het på den här bilden?

Keane är sådär rysningsframkallande.






"I need you
Don’t know what i would do
Will you see the story through
It's a cruel world
And i need somewhere to hide
The time goes by and your still on my side

Waiting
Searching
Turning over
Running round in circles
And i've worn myself out
Hoping that we'll always be together
yeah we'll always be together"

Så var årets första pepparkaksbak avklarat!
Det hela började med en diskussion om formarna;

J: Vem fan har gjort 10 Kalle Anka fötter?
A: Vadå då?
J: Det är ju inte ens juligt!
A: Vad är det för juligt med ett hjärta då, Kalle Anka är ju ändå med på julafton.

Varför finns som konstiga formarna som ser ut som blommor egentligen? I ren protest mot Kalle Anka pepparkakor gjorde jag iallafall 10 blommor och resten hjärtan. Förutom en tjock gumma som jag skrev "M" på för "Mamma".

Förövrigt så hade vi Nelly med oss som bakade. (Alex med ett mjölstreck exakt där Nelly har sitt plåster). Det såg väldigt mycket ut som han tyckte om att sniffa mjöl iallafall.

J: Mamma, vad ska jag göra med den här lilla degklumpen då? *börjar rulla en orm*
A: Varför gör du en orm?
J: Vadå, har du aldrig hört talas om Adam och Eva eller?

Åter till engelskan.

/J

Då jag letade efter min engelska gramatik-bok som är borta såhär lagom till provet (utan något resultat) så hittade jag "Saras bok om livet". Jag hade helt glömt bort att den existerar. Fy fan vad rolig den är. Sara har helt sjuk fantasi...Otroligt.

Jag citerar; "Malmöfestivalen, en festival där svettiga människor från dom nordöstra stadsdelarna i Malmö träffas för att uppleva lite "kultur". Med kultur menas - en resa till orienten (läs Arabländerna). Festivalen kan beskrivas med många ord, men tre blir bäst - fet mat, människor med fet pommes och familjer med fett stora barnvagnar (+ fett mycket svett). Nummer fyra bara bad om att få vara med."

GO SARA!
Vi måste ta och ta tag i "Al-Jesa" en vacker dag under nästa malmöfestival. Vårt underbara terrordåd mot malmöfestivalen ; "När alla tälten brunnit upp/sprängts i luften ska vi två, maskerade hjältar i rött, hoppa på dem, stampa och verkligen uttrycka vår vrede över festivalen. När uppdraget är slutfört så springer vi ett ärevarv runt Gustav Adolfs Torg!"

Mina födelsedags-tofflor är fräsiga.

CIAO!

"And I know you'll shining down on me from heaven."

Fredag, eller egentligen snarare lördag. Spenderar sista minuterna av kvällen framför datorn och lyssnar på Mariah Carey.
17 har man gått och blivit också. Det har dock inte märkts någon större skillnad, konstigt nog.

Idag blev massa lektioner inställda vilket innebar håltimme. Traskade till stan och vandrade runt i snön som föll exakt hela dagen. Supermysigt men svinkallt. Gick till espresso house och fikade och sen tillbaka till skolan för att trycka potatiströjor!
Fysatan vad snygga dom blev. Eller ja, allas utom typ...Victors.
Lisa skulle skära ut ett C. Verkligen ingen kunde se skillnad på om det var ett C eller J. Stackars Lisa. Lite förvånad är jag över att det inte blev något enormt färgkrig...

Imorgon blir det till att gå upp supertidigt för att både spela piano och läsa till engelskaprovet på måndag.

/J

Sammanlagt har jag åkt tåg i över 9 h på 2 dygn.

Igår anlände jag i Sthlm vid halv 2-tiden. Ringde Ragna som slutade tidigare från skolan bara för att möta mig. :)
Åkte ut till Barkarby. Vi åt lite, tittade på vänner och sen bytte Ragna kläder. Tog tåget till Jakan. Hem...Bytte kläder. Pappa skulle boka biljett tillbaka men han är en snigel. "Pappa, kan du inte snabba lite jag har asbrottom!?" "Nu är det viktigt att vi gör det här rätt Jenny." Haha. Tillslut hade vi lyckats boka biljetten iallafall. Ragna och jag promenerade till centrum och handlade blommor. Gick till "andra sidan" och åt. Sen traskade vi till Bethina. Det har blivit kallt ute. Riktigt kallt.

Hemma hos Bethina blev det kaos i klädesval. Tillslut lyckades vi bestämma oss vad hon skulle ha på sig och Rose-Marie skjutsade oss till begravningen. Det var otroligt vackert alltihop.
Det är konstigt hur man upptäcker såhär i efterhand hur mycket en person verkligen kan betyda. Jag tror att vi alla har honom som det sista och första vi tänker på.

Imorse väckte pappa mig halv 7. In till centralen och sen på tåget hem till Mamma.

Oj, klockan är 3. Dom andra är i skolan nu. Jag hade inte orkat gå dit idag i vilket fall.

/J

Det finns så mycket jag skulle vilja prata om.
Jag behöver er mer än nånsin.

Om ca 1 och en halv timma är det exakt en vecka sedan Alex dog.
Det är dagarna man inte är sysselsatt som man har tid att tänka efter. Kvällarna och mornarna liksom förlängs och allting blir ett ända tänkande. Ändå kommer jag inte fram till någonting.
Det har gått en vecka...det känns som en månad, eller ett år. Det här lovet har varit så otroligt långt. Längre än sommarlovet. Jag vet inte vad jag känner. Blandning av sorg, förtvivlan och alltmänt kaos. 30-10-05 är ett datum jag tror att alla i vår umgängeskrets kommer att minnas resten av våra liv. Kvällen som började så bra slutade i kaos. Alex, vi tänker på dig varje dag.

Lovet har somsagt gått sakta och även om det inte fick någon bra start har jag försökt göra det bästa jag kan för att få det att bli bättre. Lisa har offrat sig mycket ;) Tack. En dag cyklade vi till Falafel-mannen och handlade lunch. Han var sparsam med starka-såsen och vi var båda lite skeptiska till hur svag den egentligen skulle bli. Det slutade med att Lisa sprutade eld och jag sprutade saft.

Igår fyllde tvillingarna-Axelsson år. Jag var på födelsedagsmiddag. Mycket trevligt :)

Jaa, och dvärgen...Dvägen ska vara utläst till efter lovet. Det ligger inte något vidare bra till må jag säga! Dvärgen är ju för fan bara sur hela tiden. Han ligger på mitt skrivbord och så fort man ska läsa i honom så dampar han totalt och är supernegativ ;)

Godnatt gott folk.

Samtidigt som det är jättejobbigt så känns det skönt att jag var här och fick gå igenom det med alla andra. I förrgår var det bara tårar, heladagen var det bara tårar och kramar. Nisses förälldrar var hur gulliga som helst. Minnesstunden var så otroligt vacker. Massvis med folk.

Igår träffade jag Linda, det var skönt att få tänka på annat också. Vi åkte in till stan och fikade. Klockan 7 var det minnesstund igen. Vi fick skriva en sista hälsning till Alex. Sedan gick jag till soltunneln och lade en blomma samt en ängel och tände ett ljus. Efter 4 h i kylan kom jag hem.

Ikväll åker jag hem till malmö. Samtidigt som det känns skönt att få åka bort från det så känner jag att jag hade velat stanna kvar och få bearbeta allt med folket här som går igenom samma sak.

Perioden som kommer nu kommer att bli hård. Jag vet inte hur jag ska agera, hur folk kommer att betesig och vad jag ska säga.

Nu ska jag strax ner och möta Ragna.

/J