Ibland undrar jag vad det är för fel på mig. De flesta dagar känns det som om jag aldrig haft det så bra i hela mitt liv medan andra känns det som att jag är ensammast i världen. Jag antar att jag alltid varit van med att ha kaos runt mig hela mitt liv, men nu när jag blir själv blir det så tyst. Ikväll är jag själv. Joel skulle på någon fest och Linda skulle ut på landet. I och för sig ska Bethina ut ikväll men jag vet inte vart eller när så det är ju ett alternativ. Igår var vi runda under fötterna men var hemma relativt tidigt, en annan skulle ju jobba idag. Det var...jobbigt, och onödigt. Just nu känner jag mig som en alkoholist, det gör ingenting. Det är mitt sätt att hantera hösten.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar